tulan.blogg.se

Jag ligger väl på gränsen till en shopaholic, men jag skulle nog kalla det det för riskbeteende. Detta motiverar jag med att jag inte döljer det, det hindrar mig inte i min vardag, det påverkar inte min omgivning på ett negativt sätt (jag köper ju bara skit fina och bra saker ju), jaja lite förnekelse får man ägna sig åt.

 

Jag blocketshoppar, sekondhandshoppar, gallerishoppar, you name it! Men på senare tid har jag insett att enda sättet för mig att "fönster shoppa" alltså att titta och inte köpa är på nätet. Bästa ställena att göra detta på utländska sidor. Det som hindrar mig är att frakten blir ofta dyr, svårare med returer, skatter, extra avgifter osv. Perfekt! Jag kommer inte längre än att lägga varorna i varukorgen, jag kommer aldrig till kassan. Och tur är väl det, för det är ganska ofta som man hittar nåt riktigt fint.

 

Jag tänker ofta att jag ska minska min konsumtion, både med hänsyn till miljön, plånboken och utrymmet i hemmet. Jag har dock ett kryphål i denna tanke och det är att shoppa sekond hand, blocket, tradera osv. Funkar fantastiskt bra, förutom det där med utrymme. Fram till nu har jag löst det genom att sälja makens möbler, men nu är det bara sängen kvar som var hans från början och den vill jag ju också ha kvar. Knivigt det där.

 

 

 

Tog på mig min fina klänning idag. Jag har inte haft den sedan förra sommaren, och tydligen har jag glömt att en knapp saknades. Jaha, bara fram med nål och tråd och gå på knappjakt då. Jag hittade förstås inte rätt knapp, så det fick bli en fin guldig en med ett ankare på istället.

Sommaren närmar sig ju trots allt och därmed bikinisäsong (kanske mest för kvinnor då). Jag har lite svårt att rymmas i mina gamla, har samma kilon som tidigare men inte samma form.  Jakten på ny bikini har redan pågått ett tag, men med mycket dåligt resultat. Är jag vanskapt är kanske en relevant fråga? Jag vet inte riktigt, efter några vändor i provrummen så börjar jag fundera. På kläder har jag storlek 34, på bikini, nä inte ens i närheten. Går jag upp i storlek är de alldeles för stora runt om. Provar man då i bh-storlekar så verkar det inte heller fungera, då skulle jag ju redan ha en bikini.

 

Sen modellerna alltså. Jag har inte jätte höga krav, jag är öppen för färg, mönster, modeller osv. Men jag vill inte att någonting ska trilla ut eller inte täckas överhuvudtaget. Baddräkt känns inte aktuellt, måste vara det minst smickrande plagget som finns. Sen vill jag ju faktiskt bli brun också (jag vet att det är farligt, vill ändå).

 

Min kropp bara kräver lite mer än en tygbit och några snören för att komma till sin fulla rätt. Jag har inga stora komplex eller orkar skämmas för min skrynkliga mage, men jag vill se ut så bra som jag kan. Mest för min egen skull, för att jag ska trivas på playan. Jakten fortsätter...

 

Det här med nagellack alltså. När jag jobbar får jag inte använda färgat lack på fingernaglarna. Detta gör att när jag är långledig (föräldraledig är rätt långt för det mesta) så bara måste jag passa på att lacka. Hittills har ju varit ledig i drygt ett år, så det har blivit rätt mycket lackande. Det blir som en tvångstanke: tänk sen när du jobbar då får du inte ha nagellack, du MÅSTE lacka nu. Visst jag är ju ledig ibland när jag jobbar också, men då ids jag sällan måla. Då blir det mest tånaglarna.

 

Sen är jag ju samlare också, så jag har många nagellack. 2 små lådor med lack, och nästan varje gång jag är på stan så följer det med ett hem. Men det går ju åt rätt mycket också, nu kan jag väl inte rättfärdiga alla dessa köp men några i alla fall. Sen är det ju så att ombyte förnöjer, och det finns ju så många fina färger.

 

Var på stan idag och bytte den gula klänningen mot en mindre kul men mer passande svart. Köpte då även två par nya bling bling örhängen. Vet dock inte riktigt när jag ska kunna använda dom. Nu menar jag inte att dom är för blingade för att ha till vardags eller så nej, nej. Nu menar jag att jag mest hela dagarna är i närkontakt med en mänsklig griptång. Dom korta tjocka armarna på vår noll-åring kan lätt bli 1.5 meter långa i ett ögonblick. När det dessutom är något som hänger och glänser blir det helt oemotståndligt. Och jag vill ju ha kvar mina hål i öronen, inte två små jack. Det är nog bara vänta, eller använda dom kvällstid då bebisen sover.

 

Jag var på stan en sväng för någon dag sedan. Såg en så fin klänning hängandes och ropade på mig. Lite stressad som jag var så provade jag den inte, utan gick bara till kassan. Av princip så köpte jag inte den svarta utan den gula. Trots att jag vet att jag ser helt sjuk ut i gult! Men kanske denna nyans skulle passa? Nä den var värsta tänkbara. Försökte styla upp den med halsband, skärp osv. Men det går bara inte. Den gula nyansen är dessutom helt utan motstycke. Den är lite smuts ljusgul, typ.

 

Missförstå mig rätt, jag bär svart, nästan varje dag i någon form, men det är det som är problemet. Min garderob är fylld av svarta plagg, jag behöver inga fler. Jag har säkert 5 svarta koftor, borde inte köpa fler även om jag har svårt att låta bli ibland...

 

Ja, det framgår säkert inte av bilderna vilken nyans den är men gör ett försök i alla fall.  

 

Jag förbrukar enorma mängder strumpbyxor.  Ca 250 dagar om året bär jag det, och dom går sönder jämnt! Jag är väl inte så försiktig heller, man måste ju leva också. Min son till och med skrattar när jag har byxor, och då är det för det mesta arbetsbyxor. De andra dagarna jag är strump fri är när det är så varmt att man kan vara utan.  Var på loppis idag men hittade inte så mycket så jag svängde förbi kupan också, där hade de strumpbyxor nwt! Inte direkt årets modell men det har jag ju inget emot. 

 

För någon dag sedan var vi i stugan. När vi var där passade jag på att fynda lite, som vanligt. När jag var yngre var jag mest irriterad över att mamma inte rensade ut dessa gamla kläder som jag tänkte att ingen någonsin kommer att använda igen. Nu är jag tacksam. Jag fyndade två klänningar och en kjol.