Den femte medlemmen i The Beatles
Ikväll har vi klippt håret på bebisen. Det är verkligen en utmaning. Både praktiskt och psykiskt. Dels sitter han ju inte alls stilla utan kastar och far konstant med huvudet. Sen gråter och skriker han som om han utsattes för tortyr, det är mycket möjligt att han upplever det så också. Detta trots mutor i form av russin och underhållning av storebror och pappan. Jag var helt svettig efteråt.
Här skulle han lätt passat in.
Nu var det absolut nödvändigt att klippa honom då luggen tog i ögonfransarna. Vore han tjej skulle han kanske kunna ha hårspänne men jag är inte så genusneutral att det skulle kännas okej. Nu får han istället vänja sig vid priset att vara hårfager, att klippa håret stup i kvarten.
Kommentarer
Trackback
