tulan.blogg.se

Hemmavistelsen fortsätter, nu börjar det tära på mig. Så pass att jag bakat idag, nu är jag nära galenskapens rand. I ärlighetens namn är jag ganska bra på att vara hemma, det är nog mer att man inte har möjlighet att välja som är jobbig.

 

Muffins är det enda jag behärskar och egentligen så behärskar jag inte det heller men de är lite mer förlåtande när man inte följer recept. Två sorter blev det idag, en choklad och en äpple, en undergräddad och en övergräddad. De blev rätt goda ändå, perfekta till små barn en som kladdar nåt enormt och en som smular.

 

 

Nu är det helg och jag och barnen kommer att vara hemma, hela helgen. De blev nämnligen sjuka igår, någon slags magåkomma. De är dock lika pigga som vanligt, möjligen att de sov lite längre imorse. En liten utevistelse blev det trots svinkallt ute och lite sjuka barn, solen var ju framme så då är det bara att passa på ändå. 

 

Det enda julpyntet jag är riktigt peppad på är en utegran, kanske mest för att det är ganska kul att såga och fälla träd. Vi har många små fina granar på vår mark så inget stölgods här inte.

 

Jag har ju två pojkar och en flicka. Tidigare har jag på håll beundrat och varit lite avundsjuk på flickavdelningen på klädaffärer. Nu när jag har en flicka så förstår jag inte varför jag kände så, det måste ha berott på okunnighet. Jag gick ju aldrig så nära att jag faktiskt såg vilket sortiment de hade. Nu vet jag! Grovt generaliserat så är det rosa, vitt och lite glitter. Och materialen sen! Det är ofta vad jag skulle kategorisera som utklädningskläder, stora otympliga klänningar i plastig polyester. Det kan väl vara gulligt en liten stund för kul skull, men med tanke på mängden av den typen som finns så ska man visst klä små flickor i sånt. 

 

Imorse ringde ingen väckarklocka, när sonen kom in till mig och bebis skulle vi redan vara på dagis. Ööhh, vill du vara hemma från dagis idag? Åh, vilken fin förebild man är. Han gick iallafall med på att vara hemma idag, jag hade ingen större lust att stressa iväg med alla barnen. Ärligt så har jag inte några jättebra bortförklaringar det blev bara så och jag är väldigt bra på att förlåta mig själv så jag kommer över det. Det aldrig hänt förut och kommer förhoppningsvis inte hända igen. Skönt med sovmorgon ändå!

 

Idag blev mina hyllor gjorda av den gamla ytterdörrens foder klara. Konsollerna inhandlades och sprayades i guld. Eftersom vi snart ska tapetsera om så kan det ju verka onödigt att hänga upp dem, men jag tänker att då vet vi hur vi ska göra nästa gång. Var det värt all slit, svett och tårar? Nu kanske jag överdrev en liten aning, cirka två timmar har jag nog lagt ner på den och det är rätt tillfredsställande att ha gjort något själv. Att materialet till största del är sådant som skulle hamnat på tippen känns också bra. Är den då lika snygg som en stringhylla? Inte på långa vägar, men det gör inte då mycket. 

 

Nu börjar midjemåttet närma sig mer normala nivåer, det är lite kvar men inte så mycket. Detta innebär att jag kan börja om att köpa gamla kläder. Det finns en väldans bra sida på fejjan med kläder för kufar, eller jag menar retro intresserade med ett finare uttryck. Denna kjol kom i brevlådan för kanske en vecka sedan. Min motsvarighet till täckbyxor, en lite längre kjol i ullblandning.

 

Man kan nog säga att jag har kamouflagekläder på mig idag, tycker att jag smälter in riktigt bra. Den sista bilden försöker att illustrera hur skön och vid den är. Den kan också illustrera att jag har bra balans... Möjligen även att det ser ut som att jag är i obalans. Ja, svaret ligger i betraktarens ögon. 

 

Trevlig helg!

Idag har vi varit hela familjen på Teknikens hus i Luleå. Den äldsta sonen har ganska länge velat dit igen men det har liksom inte blivit av, förrän nu då. Sen är det ju inte bara tråkigt för föräldrarna heller, vilket är en fördel då det brukar gå några timmar där. 

 

Ibland blir jag så trött på mig själv. Jag kom på att jag inte skulle köpa någon stringhylla utan att jag skulle bygga en själv av de gamla fodrena i teak från vår ytterdörr. Jo, just det. 

 

Igår efter jobbet köpte maken sprayfärg till mig. För några dagar sedan hittade jag en jättestor bonbonjär, den rymde 1,5 kilo godis upptäckte vi. Formen var väldans fin, men färgen i tråkigaste laget.

 

Idag har barnen får sin årliga dos med julbak. Traditionsenligt har vi varit hos min kompis som förbarmar sig över mina barn som annars aldrig skulle få uppleva detta. Julbak har jag aldrig ens provat på. 

 

Min mamma bad mig att polera två mässings lampetter som fanns i stugan. Detta mot att jag får en annan mässings lampett, nämnligen denna från skultuna:

 

Idag har vi varit och hämtat ännu en tvåhjulstraktor av fabrikatet Irus denna gång i Arvidsjaur. Maken hade sagt att han mest var ute efter redskapen som följde med och att han tänkt sälja själva maskinen. Ja, allt lät så bra det var ju inte konstigt att jag köpte det.

 

Vi åkte iallafall till ett garage och hämtade tingesten, men redan innan vi startade bilen så anade jag oråd. Maken var själaglad och pratade om hur fina däck den hade (!). Min direkta reaktion var att säga att: Den ska du ju ändå sälja. Svaret jag fick var nja... 

 

Skitdålig bild men jag lovar, den är inte särskilt snygg i något tillstånd. Den stora hårrullen är för övrigt en sop.

 

Nä, men då har vi inte mindre än tre tvåhjulstraktorer, kul att maken är nöjd ändå. Vi har med andra ord båda egenskapen att dra hem gamla grejer... 

Jag är inte särskilt kreativ, skapandeprocessen  tar för det mesta för lång tid för min smak. Det ska gå fort och en liten insats ska ge relativt stor avkastning. Det är sällan de tu går ihop. Att låta något växa fram är inte min grej med andra ord. Men idag har jag pysslat lite.

 

Då jag ändå varit inne på tapeter så fortsatte jag med det. En vanlig pall från Ikea som målat naglarna på (och missat en del?! Väldigt konstigt) var redo för ommålning eller kanske kaminen. Målning är inte särskilt kul, så det blev tapet istället. Som den vane bloggaren jag är så togs inget "före kort". Men såhär blev resultatet.

 

Nu är beslutet om tapet taget, målaren är kontaktad och tapeten beställd. Det blev Orla Kiely, det blir nog bra. Tyvärr så hade målaren lite dåligt med tider så vi får nog vänta någon vecka. Tålamod är ju inte riktigt min grej så helst hade jag ju velat ha det gjort igår. 

 

I still med övriga huset så fegar vi inte, drömmen är ju sedan att byta köksluckor till den ljusgröna nyansen, byta till vitt kvadratiskt kakel och virrvarr bänkskiva med teakkanter. Men det får bli senare när alla barnsäkerhetsgrejer inte behövs längre. 

En sån här otroligt grå vardag känns det som att vi gjort ett för mesigt val av tapet till köket. På ett sätt är det väl bra då att vi inte ens fått offerten ännu, å andra sidan känns det som att vi aldrig blir riktigt säkra på valet av tapet. Det är ju trots att en av de större frågorna i livet, i likhet med "Vad är meningen med livet?" "Finns det liv i rymden?" och "Vågar jag permanenta håret?". 

 

Igår var vi och köpte minibussen vi var och kollade på för någon vecka sedan. Den skulle fixas till lite så därför har vi fått vänta och vänta  och vänta... Men nu är den klar! Bilen fanns i Kalix så det blev en dagstur. 

 

Premiärturen gick ner på stan för att äta lite lunch. Jag körde nyförvärvet och maken den gamla. Någonstans i en rondell gick det fel jag hamnade på en enkelriktad gata och mötte tydligen polisen, men det märkte jag inte utan det berättade maken senare. Jag var så fokuserad på att ta mig därifrån att jag inte såg att de skadade på huvudet åt mig. När jag då skulle parkera ställde jag mig där det var parkeringsförbud men jag insåg snabbt mitt misstag och flyttade mig. Sådär går det nästan jämt när jag kör utan gps eller någon att fråga. Jag saknar lokalsinne men har en alldeles speciell fallenhet för att hitta enkelriktade gator. 

 

Jo, men annars fungerar bilen bra. Synd bara att den som köpte bilen ny tyckte att en minibuss skulle göra sig bra i ljus klädsel, ni med barn eller söliga vuxna förstår vad jag menar.

 

Här kommer en bildkavald tagna av sonen 4 år. Håll till godo!

 

Jag har kommit på lösningen på alla mina problem! Eller kanske inte alla men det allra viktigaste, att jag har väldigt dåligt med plats för allt gammalt porslin jag drar hem. Trots 19 skåpdörrar finns det nästan ingen plats, och jag vet att hyllan bara ytterligare befäster mitt porslinsberoende men vill ha den ändå! Mitt vitrinskåp är också rätt fullt så jag kan inte se alla mina fina saker. Lösningen: Jag ska köpa en till stringhylla och sätta upp i köket, det blir efter vi tapetserat om så jag har lite tid på mig att hitta en.

 

Snöovädret som dragit fram missade oss som tur var. På en del prognoser såg det ut som att det kunde snudda oss men vi klarade oss. Det betydde att vi även idag kunde gå ut i skogen. När snön kommer går det inte eftersom jag går med barnvagn. Vi gick och inspekterade ägorna. 

 

På eftermiddagen idag föreslog jag till den äldsta sonen att vi skulle lyssna på lite musik. Han fick välja vad han ville i hela världen (Youtube). Nån som kan gissa vad en snart 5-årig kille ville lyssna på? Yohio kanske, eller Elvis då han hjärntvättats av mamman? Nä! Han ville lyssna på kinesisk musik med mycket flöjt. VA! Jo, det var bara att leta fram lite traditionell kinesisk flöjtspel. Nöjd var han. Att han har en egen smak är ju ändå bra och att han inte följer strömmen är ännu bättre.

 

 

Här är förövrigt min favorit för tillfället. Inte så bad ass, men bra ändå.

 

Idag har det först regnat på morgonen och sedan blev det sol så den snö som var kvar for rätt fort.

 

 

 

Idag har jag haft det sista kalaset för denna gång. Är riktigt nöjd med årets födelsedag, som vanligt. Nu är även sonens höstlov och makens ledig-vecka slut, vardagen börjar imorgon. 

 

Mitt största bekymmer just nu är att maken jobbar natt och att vi då inte spenderar kvällarna tillsammans förrän på onsdag och jag vill se klart Hannibal. Stackars mig! Vi har bara 4 futtiga avsnitt kvar sedan får vi vänta tills nästa säsong kommer ut. Är ingen van serienötare men detta var bara så bra (och brutalt) och ja, det fungerar mycket bra med Mads som Dr. Lecter trots att man sett den briljante Herr Hopkins i samma roll.