Teknik, glasögon och snor
Igår tog vi barnen ur förskola och 6-års för att åka till Teknikens hus. Den äldste sonen älskar det och nu var det ett tag sedan vi var där. På vardagar är det ganska glest mellan besökarna så man slipper stå i kö till alla aktiviteter.
Det gjordes elektrisiet men hjälp av att cykla, flögs i flygplan, flyttades timmer med skotare...
...och såklart gjorde vi papper.
En liten shoppingrunda hann vi också med. Eftersom jag är till åren kommen så har jag vissa åldersrelaterade åkommor. I och för sig fick jag just denna åkomma när jag var 21 men ändå, jag har läsglasögon och fram till nu har jag klarat mig ganska bra utan men nu känner jag att jag blir trött i ögonen om jag läser mer än en kvart. Två nya billiga par inhandlades och ska nu spridas ut i hemmet för att det ska finna någon chans till att jag ska orka hämta dem.
Jo det sitter en liten kille bakom mig. Nu ska vi kurera förkylningen vi dragigt på oss samtidigt som vi sakta ser badrummet växa fram.
Klippt
Idag har maken trimmat, och jag klippt gräset för sista gången för i år. En liten stund fick jag hjälp av dottern men det var ju inte som att åka traktor direkt...
Nu återstår bara att tvätta upp ridern och kanske en liten service, men dels är det tråkigt och dels är det makens jobb. Vi har en bra arbetsfördelning i vårt hushåll, jag gör det jag tycker är kul, alltså att köra och maken gör det jag tycker är tråkigt, alltså service och underhåll. Det fungerar bra hos oss rent generellt, även när det gäller andra saker också. Jag tvättar mitt hår, han rengör avloppet. Jag eldar, han bär in ved. Ja ni fattar ju hur bra jag har det!
Svältåret 2015
Om vi skulle leva av jorden så skulle vi svälta i vinter. Idag tog vi upp potatisen, skörden var skral minst sagt. Allt som allt blev det inte fullt 20 liter, det var inte bara en sort som växt dåligt utan två.
Fint väder hade vi ändå och nästan alla var entusiastiska, kallar man det skattjakt så får man mer hjälp än man kanske behöver.
För att hitta de riktigt stora skatterna så användes traktorgrävare, trots ihärdigt arbete uteblev de.
Då hoppas vi på bättre lycka nästa år och ska njuta av de få knölar som behagade växa.
9 År
Jag och maken har inget datum för när vi blev ett par. Han tyckte initialt att jag var för ung och jag tyckte att han var omogen som tänkte så. Men då gjorde vi ett webbtest (som alltid, mycket pålitligt) som visade att jag var 10 år äldre än honom så då gav han sig. Hur som haver så träffades vi första gången på valdagen 2006, jag googlade lite för att få reda på när det var och kan meddela att det var 17 september. Det innebär att vi nu passerat 9 år.
Nu är vi ju båda ganska dåliga på klassisk romantik så vi lär ju inte (komma ihåg) fira 17 september nåt annat år heller, men vi är bra på annat. Vi tycker faktiskt om varandra och att umgås med varandra och det har fungerat bra hittills så vi håller oss till det tills vidare. Nu har vi nedräknig till ikväll då maken går på långledigt och vi är lediga allihopa i helgen.
Hallon
Idag har jag, barnen och min mamma gjort sista rycket med hallonen i stugan. Trots det ganska ogynnsamma vädret så har hallonen tydligen gillat läget.
Det var tur att mamma var med då det jag plockade till stor del hamnade i barnmunnar och att det fick rätt mycket tid till att öppna en leksakskista som sonen promt skulle stänga hela tiden och som han sedan inte fick upp... Jaja så kan det va.
Plockare in action!
Det regnade väl inte hela tiden men det var ungefär såhär fuktigt enligt hårometern:
Nu är frysen full med bär men det brukar ändå alltid vara slut till jul. Vi är riktigt dåliga på att hushålla med bären, tur att vi har annan föda utöver bär.
Ursus arctos
Ursus arctos eller vanlig brunbjörn är ett djur som känns högaktuellt för oss just nu. För drygt två veckor sedan hittade jag björnspillning på gården, bara några meter från vårt garage. Bajsar björnen i skogen? Nja inte alltid om än vi nu nästan bor i skogen. Jag skrev om detta på Facebook på vår bys sida och det var fler som gjort observationer i närområdet.
Nu helgen som var hade en älg blivit slagen av björnen bara två hus från oss, känns helt klart för nära. Jag har aldrig varit rädd för björn även om jag vetat att de finns i närheten, men nu har jag rejäl björnfrossa. Jag vet att risken för en attack är minimal, men det känns olustigt när den kommer så nära. Tills vidare får jag vara den galna tanten som maniskt visslar "mors lilla Olle" när jag är ute på egen hand och vänta på att nallen ska bli trött och gå och lägga sig.
Nu är vi igång
Nu har vi äntligen börjat med vårt badrum. Idag kom rörmokaren och plockade ut allt vatten- och avloppsrelaterat men vi tömde det mesta helgen som var då vi målat taket själva, eller ja maken då. Det arbetet fortsätter med ännu ett varv ikväll.
Såhär fint har vi det nu. Imorgon kommer snickarna och river det sista och sen är det väl bara att börja bygga upp det igen, bara lite finare.
Vi har badkar i källaren och toa på övervåningen så det går ändå ganska bra, men lite bök är det. Att ha tre nyfikna barn när det kommer hantverkare till exempel...
