tulan.blogg.se

Idag har maken trimmat, och jag klippt gräset för sista gången för i år. En liten stund fick jag hjälp av dottern men det var ju inte som att åka traktor direkt...

 

 

Nu återstår bara att tvätta upp ridern och kanske en liten service, men dels är det tråkigt och dels är det makens jobb. Vi har en bra arbetsfördelning i vårt hushåll, jag gör det jag tycker är kul, alltså att köra och maken gör det jag tycker är tråkigt, alltså service och underhåll. Det fungerar bra hos oss rent generellt, även när det gäller andra saker också. Jag tvättar mitt hår, han rengör avloppet. Jag eldar, han bär in ved. Ja ni fattar ju hur bra jag har det! 

 

 

Om vi skulle leva av jorden så skulle vi svälta i vinter. Idag tog vi upp potatisen, skörden var skral minst sagt. Allt som allt blev det inte fullt 20 liter, det var inte bara en sort som växt dåligt utan två. 

 

Fint väder hade vi ändå och nästan alla var entusiastiska, kallar man det skattjakt så får man mer hjälp än man kanske behöver. 

 

 

För att hitta de riktigt stora skatterna så användes traktorgrävare, trots ihärdigt arbete uteblev de.

 

Mästaren av att påbörja projekt har varit igång igen. Igår köpte jag utemöbler som jag fyndat på fejjan för 200 pix, de var i behov av färg och skruvning. Idag har jag slipat och målat bordet och en av fyra stolar. Självklart hade jag en del hjälp.

 

Jag älskar när det växer och i början av säsongen är jag väl iallafall ganska noga, sen släpper jag det fritt. Jag vattnar och gödslar men inte så mycket mer. Lite ogräs sliter jag av bara farten om jag skulle gå förbi men jag är så långt i från nitisk som man kan bli. Det växer ändå och så länge det gör det så släpper jag inte ett vinnande koncept. Nu började däremot djungeln vara lite väl otämjd. 

 

Idag har vi satt potatisen, bättre sent än aldrig. Först var det för kallt och sen var det för blött men idag hann vi sätta den mellan regnskurarna.

 

I förrgår planterade jag ut tomater i växthuset och lite blommor och örter i trädgården, än så länge lever de. Jag är inte rädd för att chansa lite, det finns fler plantor om det skulle skita sig. Däremot vädret, allvarligt talat detta är rekord dåligt. Inte ens Maj bjöd på försommarväder, bara regn och vind och något bättre vekar inte vara att vänta. Juni brukar vara en besvikelse men Maj! Jaja man ska inte lägga energi på sådant man inte kan göra något åt, men lite frustrerade är det allt.

 

Idag var det mors dag. Den började med att mor var väldigt, väldigt allergisk just idag. Detta trots att det regnade, tappra försök gjordes med allehanda medel men det ville inte bita. Skönast var det är spola nyllet i kallt vatten. Nu ser jag ut som rå köttfärs i ansiktet, men så brukar det vara denna årstid. På förmiddagen fick vi besök av barnens farmor som hade med sig en väldans massa presenter, till och med vi vuxna fick! Jag älskar ju som bekant paket. 

 

Sommaren är ju som bekant kort så idag gjorde vi sommar trots det inte så somriga vädret. Termometern var väl där kring 15 och det fick duga. Maken gjorde klart veden och jag klippte gräset för första gången. Jag kan inte nog hylla denna aktivitet! Sol, grönt gräs, bra pod i lurarna och barn som skuttar omkring på gården. 

 

Min ädle springare.

 

Jao, skulle ha haft solglasögon men man är ju nybörjare varje år så snart sitter väl rutinen.

 

Nu är det bara invänta nya sommarpratare så att man får nåt bra att lyssna på. Just nu lyssnar jag om gamla favoriter, älskar podar som ändrar ens perspektiv på saker och ting. Arkivet är en guldgruva och vill tipsa alla som inte upptäckt sommar i p1 att ge det en lyssning eller två. Själv har jag en stark dragning åt forskare och dyligt. 

Idag var det premiär för åkgräsklipparen! Ett kärt återseende, den har stått under ett lakan i garaget hela vintern men nu var det dags att börja jobba. 

 

Idag har vi börjat att påta lite i trädgården, jag kör en ganska omild metod, jag krattar helt sonika. Det har fungerat hittills, så jag fortsätter med det. 

 

8 grader och sol, dropp från taken och blött på marken. Av detta drar jag slutsatsen att det är vår, och då ska man ju odla. Sagt och gjort, idag såddes de första fröna det blev en lite blandad kompott. Chili, luktärt, persilja, basilika och lite annat smått och gott. Kommer de inte igång så hinner jag ju ändå så fler gånger. 

 

Vi fortsätter att leka vår i väntan på den riktiga varan. För cirka en vecka sedan tog jag in några kvistar från äppelträdet och nu har de börjat spricka. Jag brukar ta in ett gång kvistar varje vår, det kan inte börja spira för tidigt! 

 

Nu har snön vräkt ner i flera dagar, det måste ha kommit en halvmeter minst! Jag är fullt medveten om var jag bor men detta är inte normalt. Eftersom allt är någons fel så väljer jag att beskylla alla vinterivrare som önskat massor med snö. Detta är ditt fel, det är ditt fel att nästan all tid gått åt till att skotta (ja, alltså inte för mig då men för maken) och att man inte vågar åka någonstans då risken att köra fast är överhängande. Inte ens barnen vill vara ute. Ja så var det sagt och jag hoppas på skärpning till nästa år. Eventuellt är det snöslungeförsäljarnas fel, det kan vara så...

 

Igår fick maken i uppdrag att köpa två mini drivhus, som snart ska sättas i drift. Jag tycker om tanken på att äta det vi själva odlat, det finns en viss tillfredställelse i det. På sistone har jag sett en del dokumentärer om maten vi äter och kan meddela att ALLT är farligt, men det visste vi ju redan. Möjligen är ekologisk och närodlade grönsaker, frukt och bär okej, men då inte i växthus. Annars är allt skadligt antingen för dig själv, djuren eller naturen. Och visst ligger det säkert viss sanning bakom alla larm, men äta bör man... Jag utesluter inget ur min kost, förutom då en ganska lång lista av saker jag inte tycker om. Men jag tror att jag och resten av familjen kommer att överleva den kosthållning vi har. 

 

Om man ska tro alla larm så skulle jag vid det här laget ha cancer både här och där, möjligen diabetes, vara extremt trött och så vidare. Eftersom jag är så ung och vital så känner jag mig än så länge rätt odödlig och tar chansen att äta det jag tycker om, kanske kommer den inställningen att ändras senare men jag ska njuta så länge jag kan. 

Idag skulle jag få bestämma dagordningen, jag valde att det skulle hängas upp lite belysning i trädgården. OBS! Inte julbelysning.

 

Inte mindre än två gånger försökte maken hänga upp den enligt mina önskemål, men förgäves. Det gick bara inte, jag försökte peppa genom att sjunga "stad i ljus" när det inte hjälpte gick reptilhjärnan igång och jag gick över till att skrika och flaxa med armarna. Inget hjälpte. 

 

Vintern är tydligen här. Jag har själv identifierat att jag är i  förnekelsefasen av mitt sorgearbete. Det blev kanske lite extra tydligt idag. 

 

 

 

Min man odlar en björk, inomhus. Jag vattnar den. Vi är båda björkpollen allergiska. Ja... vad gör man inte för att hålla sommarkänslan levande. Än har den inte börjat avge nåt pollen och det lär väl dröja om den ens lever då länge 

 

Idag har vi till slut plockat upp potatisen. Grannen som odlar i större skala började ta upp potatisen igår så då kände vi oss mindre sena. Eller rättare sagt helt rätt! Ha ha för en gångs skull var det rätt att skjuta på arbetet lite längre än vad som borde kännas bra. 

 

Idag har vi grejat på lite ute på gården. Att göra höst är inte alls lika roligt som att göra vår. Men tydligen så ska man inte ha så jäkla kul jämt... Ändå blev vi inte färdiga idag, till exempel så ligger potatisen fortfarande i jorden, kanske kan de få komma upp till helgen. 

 

Fortfarande är det väldigt fina dagar med nästan somriga temperaturer, däremot så har det varit nattfrost så nu ska de sista grödorna skördas. Allt utom potatisen, den får klara sig ett tag till.