Programmerare

 
Så här skulle jag verkligen vilja att det var. Alltså min relation till datorer. Det är den inte. Våld, frustration, uppgivenhet och sist hopplöshet. Ta detta med bloggandet tex. bilderna beskärs helt galet och jag vet inte hur man ändrar det. Ville lägga till länkar men fick då en liten upplysning av en mer databegåvad att då måste man koda om man har detta bloggformat (eller vad det då heter). Men det är inte bara bloggandet på datorer som stör mig. Det allra värsta är att skicka in foton för framkallning. Oj, det är så enkelt! Ladda bara ner ett program 5 gånger avinstallera lika många gånger, byt firma gör om samma procedur några gånger. Välj sedan bland dina 1200 foton (självförvållat) när du är klar hänger sig datorn och du får börja om. Några kvällar senare: klart!
 
Bloggen går ju att sköta via telefonen, men det är inte helt enkelt det heller. Liten skärm, svår redigerat osv. Men jag har ju ändå valt allt detta själv, så jag får helt enkelt skylla mig själv. Eller nä inte bara, samhället förutsätter hela tiden att vi ska använda oss av datorer på ett eller annat sätt. Helt frivilligt är det ju då inte. Ha 1-0 till mig. Jag får gnälla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0