Vars är grisen?!
Jag och avkommorna har idag besökt Granparken, eventuellt så hade jag lovat för mycket. Jag hade sagt att det skulle finnas grisar där, och några sådana såg vi inte skymten av vilket resulterade i en viss besvikelse hos 3-åringen. För att generalisera lite så tar inte 3-åringar besvikelser särskilt bra. Jaja det fanns getter och de var ju bra de också.


Som tur var kom vi precis i tid till den guidade turen bland reptilerna, 5-åringen var särskilt nöjd om än lite reserverad när det skulle klappas på de kallblodiga.

Han under hatten är min och jodå ett litet klapp blev det ändå. Nu vill han veta allt om ormar, så jag får nog läsa på lite.
Kommentarer
Postat av: Carina
Tänk, när mina barn var små och i "orm-ålder" så hävdade jag min rätt att få vara enda ormen i familjen. Jag var rädd att orm skulle hamna på önskelistan...
Svar:
Tulan
Trackback