tulan.blogg.se

Eftersom vi redan eldat vår brasa så fick vi leta upp en annan. Vi begav oss till Svensbyn där evenemanget började klockan 18, de flesta började lite senare och bebisen har för vana att sova vid 18.30. Nu var ju bara kruxet att elden inte skulle tändas förrän 19...

 

Jag älskar att bo på landet och skulle inte byta det mot något. Älskar friheten, utrymmet och att ha naturen runt knuten. Nu är det dock lite väl mycket natur här utanför, jordgubbarna uppätna av sork/råtta och nu har även tulpanerna fallit offer för en hungrig naturinnevånare, haren är skäligen misstänkt. 

 

Knoppen hade han lämnat kvar, men det var ingen tröst. 

 

Maken köpte 4 råttfällor för att bli av med ett av problemen iallafall. Han provade fällorna 3 (!) gånger mer eller mindre frivilligt på sina egna fingrar och han meddelar att de borde fungera. Han är så grundlig när han köper saker, lille maken.

 

Förlorar du en står det tusen åter. Det verkar vara ett riktigt råttår och de har haft tunnlar och bon både här och där. En katt hade inte varit helt fel...

Förmiddagen ägnade vi åt att vara sociala, sen var det bara att sätta igång med att jobba, och för mig att vara arbetsledare. Maken började med att bränna i diket. 

 

Igår brände vi en löv/gren/kvisthög på vår äng. Detta var i ärlighetens namn tredje gången vi försökte bränna den, först maken sen jag och igår var det åter min tur. Tanken var att vi skulle bränna den innan all snö försvunnit och brandrisken är lägre, nu närmde det sig, dock är allt helt dyngsurt. De första försöken var fina och miljövänliga, igår var vi lite frustrerade och fuskade lite. 

 

 

Nu har vi, alltså jag och barnen kommit hem efter påsk-firande i stugan. Pappan fick vara hemma och jobba som den familjeförsörjare han är. Vi åkte på fredagen för att vara i god tid till pimpeltävlingen som var på lördagen. 

 

Idag har jag och äldste sonen fixat ett påskris. Lillasyster agerade övervakare och sabotör vid denna aktivitet. 

 

Typiskt att dagen vi skulle hämta vår husvagn så kom det en decimeter blötsnö. Typiskt att jag skulle bli sjuk nu. 

 

Inte den bästa dagen denna vårvinter. Nu håller jag tummarna för att vi ska vara friska till lördag då vi ska på pimpeltävling och för att föret ska vara bättre på fredag då gör vi ett nytt försök att hämta vagnen. 

 

Maken har idag agerat skogshuggare och påbörjat fällningen av nästa års ved. Alla barn är fortsatt sjuka men lite frisk luft tänkte jag att de skulle få ändå.

 

Idag har vi spenderat hela dagen utomhus. Barnen och jag gick ut vid nio och maken som jobbat natt blev väckt vid 11. Är det så fint väder som idag så behöver man kanske inte sova (?). Maken höll väl kanske inte med fullständigt men han gick att skrämma upp iallafall. 

 

Jag har inte blivit hemmablind än, jag tycker att det är jättelyxigt att kunna gå ut på gården och grilla, sola, och leka med barnen på fria, stora ytor. Living the dream! 

 

Det är ju sportlov och trots att killarna har flunsan så måste de få komma ut lite. Och visst det tar ju inte ont för oss andra heller att vara ute i solen. 

 

Igår var det väldigt halkigt här vid kusten. Strax efter klockan åtta körde en bil i diket här utanför, Mamman med två små barn fick komma in och värma sig hos oss medan de väntade på bärgningsbilen. Som tur var så gjorde de inte illa sig men Mamman var ganska skakad. 

 

Idag är det också halkigt men vi utnyttjade det genom att ta oss en sparktur. Egentligen har vi tänkt grilla oss lunch men Ole blåser lite för mycket, så det blev att gräva vidare på snögrottan. 

 

Trots Ole var det rätt skönt i solen. 

Solen har visat sig från sin bästa sida idag och det har droppat från taket. Maken gjorde sitt sista nattpass natten till idag så nu är han långledig. På förmiddagen var jag och killarna ute en stund, bebisen sov i vagnen. 

 

Nu har snön vräkt ner i flera dagar, det måste ha kommit en halvmeter minst! Jag är fullt medveten om var jag bor men detta är inte normalt. Eftersom allt är någons fel så väljer jag att beskylla alla vinterivrare som önskat massor med snö. Detta är ditt fel, det är ditt fel att nästan all tid gått åt till att skotta (ja, alltså inte för mig då men för maken) och att man inte vågar åka någonstans då risken att köra fast är överhängande. Inte ens barnen vill vara ute. Ja så var det sagt och jag hoppas på skärpning till nästa år. Eventuellt är det snöslungeförsäljarnas fel, det kan vara så...

 

För en sedan fick jag en skohylla av min syster. Tyvärr gav den vika av vikten av mina skor, men idag tog någon tag i problemet. 

 

Idag var det första gången för i år som jag hade på mig solglasögon, en härlig premiär. 4 minusgrader, sol och ingen vind, så det var bara att passa på. 

 

Idag har jag en gren, det har jag i vanliga fall också men den syns inte så mycket. Byxor är ett plagg jag nästan uteslutande använder vid arbete och inte annars. Idag är jag ledig och arbetar inte trots detta tänkte jag prova ha på mig underdel med gren. Då vi är i hemmets lugna vrå så kan jag om panik utbryter byta till grenlös beklädnad. Än så länge går det men det känns inte helt bekvämt och kommer knappast bli någon vana.

 

Det har snöat, och snöat och snöat. Snart har vi snöat in, det har kommit över två decimeter med pudersnö. Börjar det blåsa nu så får vi hoppas att det blåser bort och inte hit. Vi har inte fått plogat än på gården men det gör inte så mycket. Jag tänker inte gå ut och skotta idag, jag underkastar mig inte!  

 

Nu vräker snön ner så alla snöälskare har sin högsäsong nu. Själv går jag bara ut för att barnen ska få leka en stund och för att vi måste skotta. Allt är så tungt och grått, och nej det blir inte ljust och fint av snö. 

 

Idag har vi lekt vår, det är bara att passa på då det sällan är sol och bara 5 minusgrader i början av januari. Vi gick all in med pulkpremiär för bebis och killarna körde fyrhjuling. 

 

Stora killen fick hjälpa till lite med sitt nyttofordon.

 

Nu är det ett nytt år, jag har kanske lärt mig det i slutet av januari i bästa fall. Vi hade en trevlig kväll med riktigt god mat som syrran lagade, tolvslaget tror jag däremot att vi missade lite. Vi såg lite på Zoolander som för övrigt inte är en sevärd film och tiden rann iväg lite. Vi stod nog i hallen när klockan slog men det gör inte så mycket. Bebisen var väldigt nyfiken på det nya året och var vaken vid tolvslaget.

 

Då var det nyårslöftena då. Jag kan lova en himla massa.

Jag ska inte börja träna.

Jag ska inte banta.

Jag ska inte börja äta nyttigare.

Jag är ganska nöjd som det är och löften är ju ändå till för att brytas, nyårslöften brukar ha utgångstid på cirka två månader. Men lycka till ni andra!

 

Idag har vi varit ute i de härliga plusgraderna, pappan åkte bob.

 

Självklart vurpade han i en vattenpöl. 

God fortsättning!